Klara, färdiga, gå..!

Nu kanske alla ni, i alla fall ni som visste att jag skulle ha skola idag mellan 10-13 (säkert ingen, men ändå), undrar varför jag är hemma och bloggar kl 11.28. Jo, det ska jag säga er, att än en gång var det en lärare som missförstått och därför inte alls var på institutionen för att undervisa. Vad händer den dagen jag missförstår eller skriver fel i min kalender och tror att examinationen (vilken det nu skulle röra sig om) ska vara på fredagen och inte tisdagen. Jag hoppas dom är överseende då?! Lite irriterad blir jag allt...

Irriterad blir jag också på det faktum att Läckerol säljs i 2-pack, men bara med två askar av samma sort!! Lever vi inte i valmöjligheterna och lyxkonsumtionens tid?!! Jaja man kan inte få allt här i livet.

Jag är ju i alla fall ledig idag, men nu måste jag gå i skolan på onsdag istället och jag fick ju trots allt ta mig upp ur sängen tidigt imorse trots att jag var såååå trött...

Aaaarrrrgggghhhh!

Men hur skulle samhället se ut?

Jag såg precis ett TV:program där man diskuterade den framtida möjligheten att människan i mitten av 2000-talet skulle kunna leva tills man är 200 år. Detta verkar för mig högst osannolikt, men vad som störde mig på var att debatten just handlade om ifall människor faktiskt skulle vilja detta egentligen. Min största fråga var; hur skulle samhället se ut?

Idag så blir det vanligare och vanligare att människor går in i väggen i 35:årsåldern. Visserligen har jag ingen pålitlig källa eller några fina rapporter på detta, men jag hoppas att ni har överseende. Samtidigt som medicin och forskning går framåt så förtidpensioneras många. Redan nu lever vi betydligt länge än för några år sen och jag undrar om folk verkligen skulle vilja leva längre om detta innebar att man inte fick pensionera sig förrän man fyller 75... eller ännu värre; 104.

Vi har redan problem i Sverige när det gäller vård av äldre och att det föds relativt lite barn i denna delen av världen gör att vi kommer ha stor brist på arbetskraft i samhället inom snar framtid. Hur skulle det då se ut om man levde dubbelt så länge? Det skulle ju med största sannolikhet inte betyda att man skaffade dubbelt så många barn som skulle kunna jobba? Och om detta varit fallet; hur skulle vi få plats med bostäder till alla?

Jag antar att de skulle få köpa sig varsin bostadsrätt?

Hur som helst... Om nu människan lyckades klara sig ur sina deprissioner, sjukdomar och arbetsrelaterade skador och leva 100 år mer än den lever idag; hur skulle egentligen framtiden se ut? Och har forskarna funderat på detta? Han jag såg i debatten verkade inte ha gjort det, han verkade vara mer förundrad över hur det skulle kännas att läggas ner i flytande kväve i Arisona efter sin död, men han kom ju i alla fall fram till att det var bättre än att läggas i jorden.

Tillsammans med honom i diskusionsgruppen satt Göran P och Anitra Steen (av helt andra anledningar såklart). Göran verkade inte vilja leva 100 år till, kanske för att slippa hålla fasaden uppe. Jag gillar i och för sig Göran, men lite komiskt var det när han och Anitra satt i 20 minuter och pratade om hur de brukar hångla överallt och att deras bråk handlade om smutstvätt och dålig bilkörning.

Nu har min hjärna arbetat färdigt för denna kväll; jag har analyserat nog...
GOD NATT PÅ ER =)