Finally moving forward...
Kategori: Allmänt
"På grund av den senare tidens omständigheter rörande ökad brottslighet i Landskrona kommun har det bestämts att resurserna rörande antalet poliser här måste öka. För att lösa problemen har man bestämt sig för att omplacera ett antal poliser från Helsingborg till Landskrona. Detta har dock visat sig vara ytterst problematiskt då praktiskt taget inga Helsingborgspoliser är villiga att förflyttas.
Brottsligheten i Landskrona är relativt hög för kommunens storlek och under den senare tiden har en hel del rån och andra oroligheter förekommit. Då ingen frivilligt vill omplaceras till problemområdet finns det risk att flera poliser nu måste tvångsförflyttas.
Frågan är hur det kommer sig att ingen av de poliser, som med stor sannolikhet har utbildats sig till just poliser därför att de faktiskt vill lösa brott, vill förflyttas dit där problemen är som mest påtagliga. Vad är det som gör att flertalet poliser inte vill arbeta i Landskrona? Och hur kan man få fler poliser till att faktiskt vilja arbeta där?"
Men för att koppa tillbaka till rubriken i dagens inlägg...
Det känns som jag går framåt i allmänhet också. Med "livet" om jag får lov att vara så filosofisk. EN vacker dag kanske jag sitter där i min 2:a (med riktigt kök, bör tilläggas) och förbereder morgondagens jobb. Ett riktigt jobb!! Som jag längtar!!
